Elva dog i glaciärraset på Marmolada – klimatkrisen gör alpin klättring farligare och svårare
Katastrofen på berget Marmolada i nordöstra Italien orsakades av den globala uppvärmningen, enligt forskarna.
Klättringen i kända, alpina områden har förändrats. Glaciärer smälter, stenras blir vanligare och klassiska leder försvinner. Forskarna varnar för att utvecklingen fortsätter.
Elva personer omkom i det stora glaciärraset på berget Marmolada i Dolomiterna den 3 juli. De italienska myndigheterna tror inte att fler dödsoffer kommer att hittas, men sökandet efter personliga föremål fortsätter.
Såväl klättrare som vandrare träffades av enorma mängder is, snö och sten när en del av glaciären vid toppen Punta Rocca kollapsade och störtade utför berget. Två av de avlidna kom från Tjeckien, de övriga nio från Italien. Åtta personer skadades.
Enligt italienska medier tros isblocket som lossnade ha varit 80 meter brett och 30 meter högt. Volymen ska ha varit omkring 40.000 kubikmeter. På sin väg drog ismassorna med sig sten och snö och skredet växte till omkring 300.000 kubikmeter.
Enligt tidningen Il Gazzetino uppskattas rasmassorna ha vägt 210.000 ton, vilket kom farande nedför berget inom loppet av sekunder.
Innan dödsolyckan inträffade hade Dolomiterna haft en värmebölja med ovanligt höga temperaturer, vilket kan ha varit en utlösande faktor. Men glaciären hade smält och försvagats under många år. Glaciärerna på Marmolada har förlorat 80% av sin volym under de senaste 70 åren.
Ju varmare temperaturer desto skörare blir isen. Och när glaciären smälter rinner smältvattnet ned till botten av glaciären. Vattnet gör att att glaciären lösgör sig från berget och börjar glida. Sprickor uppstår och till slut inträffar ett ras.
Så analyserar Jacques Mourey katastrofen på Marmolada. Han är forskare vid universitetet i Lausanne och har undersökt hur klimatkrisen drabbar alpinism och vandring i höga berg.
– Det finns numera sektorer eller leder i bergmassiv som inte längre är tillgängliga. De har antingen blivit för farliga eller för tekniskt svåra. I Mont Blanc-massivet studerade jag 100 leder och jämförde dem med situationen på 1970-talet. 25 procent av lederna går inte längre att klättra på sommaren på grund av klimatförändringarna, säger Jacques Mourey till Svenska Klätterförbundet.
Ett exempel är den klassiska leden Bonattipelaren på Aiguille du Dru som försvann i olika stenras 2005 och 2011.
En annan led som drabbats är Whymper Couloir på Aiguille Verte, som fick sin förstabestigning 1865 och som in på 1970-talet karaktäriserades som klättring i snö. I dag är snön borta på somrarna, lös klippa frigörs och stenras är vanliga.
En orsak till stenras är att permafrosten försvinner. Permafrost är när det råder ständig tjäle. Eller som den exakta definitionen lyder: när marktemperaturen inte når över nollstrecket under minst två år i följd. Permafrosten fungerar som ett ”lim” i bergen och gör att sten och jord håller ihop. När marken tinar inträffar ras.
Andra förändringar som Jacques Mourey och de andra forskarna noterade i Mont Blanc är att anmarscherna blir svårare och farligare. Glaciärerna har numera ett tunnare snötäcke och fler och bredare sprickor.
Väl framme vid bergväggen måste man ofta börja klättra från en lägre punkt än tidigare eftersom glaciären har smält. Så är fallet med Rébuffat-Bacquet Route på Aiguille du Midi. Eftersom glaciären har sjunkit med 25 m så tvingas klättrare börja med en annan led och sedan traversera in i originalleden.
Vilka klätterområden riskerar att drabbas och bli farliga den närmaste framtiden?
– Det är svårt att svara på, vilket bekräftas av händelsen på Marmolada. En glaciär som inte såg hotfull ut visade sig vara väldigt farlig. En tanke är att vara väldigt försiktig vid värmeböljor och när snön smälter, mycket vatten i marken frammanar stenras, säger Jacques Mourey.
– När det gäller altitud så är 3000-3600 meter förmodligen det spann som är mest påverkat av glaciärsmältning, men även av minskningen av permafrosten. Så är det i Alperna, i det spannet minskar permafrosten snabbast och det orsakar de flesta stenrasen.
– Generellt är det nödvändigt att ta reda på den allra senaste informationen från bergsguider och hyttinnehavare innan man bestiger ett berg.
1 Comment