Något du undrar?
Har du frågor om mötet eller det som sker runtomkring? Kanske har du inte deltagit på ett förbundsmöte tidigare? Ingen fara. Vi på förbundet hjälper gärna till om du har frågor inför mötet eller är osäker på hur det fungerar. Tveka inte att höra av dig till styrelsens ordförande Lollo Blomberg eller kansliet.
Handlingarna och protokollet
Här hittar ni alla handlingar som hanterades på förbundsmötet 2026. I listan hittar ni exempelvis valberedningens förslag till ny styrelse, styrelsens förslag och inkomna motioner (förslag) från klubbarna.
Ombud & åhörare
Alla medlemsklubbar kan delta på förbundsmötet. Klubbarna utser ombud som har rösträtt, men alla medlemmar är också välkomna att delta som åhörare utan röst- och yttranderätt. Varje klubb har rätt att utse ett eller flera ombud till förbundsmötet, beroende på hur många medlemmar klubben har. Svenska Klätterförbundets stadgar reglerar vem som får delta som ombud på förbundsmötet och hur många ombud varje klubb får ha.
- Ombudet ska vara medlem i den klubb som han eller hon företräder.
- Ett ombud får bara företräda en klubb.
- Ombudet får inte vara ledamot i förbundets styrelse.
- Klubben kan skicka ett ombud för varje röst eller låta ett och samma ombud representera alla röster.
Hur många röster?
Varje klubb har rätt att rösta på mötet. Hur många röster respektive klubb har styrs av stadgarna, som reglerar antalet röster i förhållande till medlemsantalet i klubbarna. Den som inte deltar som ombud med rösträtt, har möjlighet att lyssna som åhörare.
Klubbarna valde styrelse
På förbundsmötet väljs den styrelse som ska leda förbundet fram till nästa förbundsmöte. En ordförande, sex ledamöter och två suppleanter ska utses. På mötet i 2026 valdes nuvarande styrelse:
Lollo Blomberg, ordförande
Bobby Ong (ledamot)
Marcus Kern (ledamot)
Ella Wåhlin (ledamot)
Mikael Andersson (ledamot)
Melissa Gubril (ledamot)
Magnus Brändström (ledamot)
Kerstin Gunnarsson (suppleant)
Henrik Gezelius (suppleant)
Hur går det till?
Förbundsmötet arrangeras vartannat år, jämna år, innan juni är slut. Den går att likna vid Svenska Klätterförbundets riksdag och är det högsta beslutande organet. Klubbarna har chansen att påverka svensk klättrings framtid under mötet.
Vad mötet ska innehålla, dagordningspunkterna, regleras av förbundets stadgar. Under mötet, eller stämman som det brukar heta i sådana sammanhang, väljs en ordförande för sammankomsten.
Frågor och förslag från klubbarna kallas motioner och de måste lämnas in i förväg. Styrelsens förslag heter propositioner.
Förbundsmötet består av ombud från klubbarna. Varje klubb får skicka ett ombud för varje röst, men kan låta ett ombud representera mer än en röst. Om någon utanför klubbstyrelsen ska agera ombud, måste den personen ha en fullmakt från klubbstyrelsen för att ha rösträtt.
Klubbarna har en röst för varje påbörjat hundratal medlemmar (per den 1 december året före förbundsmötet, enligt förbundets medlemsförteckning). En klubb kan dock ha högst fem röster. Föreningar med annan huvudorganisation, som betalar en lägre avgift, har alltid endast en röst (oavsett medlemsantal).
Språket tycks ibland lite knepigt under förbundsmöten. Här är en förklaring av några förekommande begrepp:
Acklamation: När man röstar genom att säga ”ja”.
Ajournera: En paus. Mötet kan ajourneras några minuter eller veckor. När förbundsmötet samlas igen är det samma möte som fortsätter. Arbetsordning: Ombuden bestämmer tillsammans hur mötet ska gå till. Avslag: Att ge avslag på ett förslag. Bifall: Att rösta ja. Bordlägga: Att skjuta upp ett beslut, eller att behandla en fråga vid ett senare tillfälle. Dagordning: Lista över mötespunkterna. Kallas ibland för föredragningslista.
Mandatperiod: Tiden mellan två förbundsmöten.
Motion: Förslag från klubbar eller medlemmar.
Justera: Att granska mötesprotokollet så att det stämmer med vad som sades.
Proposition: Förslag från förbundets styrelse.
Röstlängd: En lista över alla röstberättigade på mötet.
Streck i debatten: Vem som helst kan säga ”jag vill ha streck i debatten”. Används när en diskussion blir för lång och där inga nya förslag eller argument verkar komma fram.
Votering: Att begära omröstning.
Yrka: Komma med ett förslag.