Firning från pitong låg bakom dödsolyckan i Sarek förra året

Foto: Polisen Umeå

Dödsolyckan i Sarek i augusti 2021 inträffade när replaget firade från en gammal pitong.

Bulten knäcktes eller rycktes ut och en 42-årig man föll omkring 100 meter nedför berget.

Klätterförbundets Andreas Andersson har läst delar av polisens utredning och tillsammans med säkerhetskommittén och flera källor försökt få klarhet i vad som hände.

42-åringen var bosatt i Stockholmstrakten och var i Sarek med en nära vän för att bestiga det 2016 m höga Bálgattjåhkkå. De hade åkt till norra Sverige i flera år och bestigit höga berg, så de var vana vid fjällvärlden. Den förolyckade mannen var uppväxt i Österrike och hade vistats i bergen sedan barndomen.

Båda männen var dock mer rutinerade fjällvandrare och friluftsmänniskor än utpräglade klättrare. Till Bálgattjåhkkå hade de med sig sele, rep, extra slingor och repbroms, utifall det behövdes, men inga kilar eller kamkilar.

Natten till den 16 augusti tältade de vid Pårtetjåkkå observatorium. På morgonen var vädret dåligt och de beslutade att närma sig berget från östra sidan, via glaciären Bårddejiegna.

Bilden är tagen från norr. De två männen kom till Bálgattjåhkkå från glaciären Bårddejiegna till vänster och följde kammen upp till toppen. Sedan skulle de gå tillbaka samma väg. Vid olyckan föll 42-åringen nedför bergets vänstra sida. Foto: Karl-Johan Piehl

De två männen gick över glaciären och upp mot den lägsta delen av Bálgattjåhkkås nordrygg, ”sadeln” som binder samman Bálgattjåhkkå med granntoppen Tvillingryggen. Vandringen tog flera timmar. Vädret blev allt bättre tills solen sken från blå himmel.

De gick upp på sadeln, lämnade en del av packningen och klättrade osäkrade upp på toppen. Det tog en halvtimme. På toppen var vädret fortfarande fint. De var glada, tog bilder, åt varsin energibar och drack vatten.

När de skulle gå ned visste de att de skulle passera tre brantare partier. Att klättra upp hade inte varit något problem, men nu när de skulle ned bestämde de sig för att använda repet.

De säkrade varandra vid den första passagen och klättrade ned. Vid den andra passagen firade de från en gammal slinga som satt runt ett stenblock. De tog det lugnt och kände ingen stress. Repet var 30 m långt och räckte bra.

Hittade rostig pitong

Inför den sista branta passagen hittade de en gammal pitong, eller bladbult, som någon slagit in i berget. Ett par slingor satt i bultens ögla. De kände på pitongen och noterade att den var rostig, men bestämde sig för att fira från den och kopplade in repet rakt i slingan.

Partiet de skulle fira förbi var strax under 15 meter, varav några meter var lodräta. Nedanför låg en avsats. Kamraten gick först, firade ned till avsatsen och kopplade ur repbromsen.

Det var 42-åringens tur. Han hade inte firat särskilt långt när han plötsligt halkade och tappade fotfästet. Kamraten har berättat för polisen att det blev ett ryck i repet när 42-åringen blev hängande i luften.

Plötsligt brast ankaret. Mannen föll bakåt och tumlade nedför berget i omkring 100 meter. Han landade på glaciären, men fortsatte kana i ytterligare cirka 100 meter och störtade ned i en glaciärspricka.

Det blev tyst. Kamraten ropade hans namn, men fick inget svar.

Klockan var 15.53 när 112 fick samtalet. Mobiltäckningen var dålig, men kamraten hade hittat ett ställe att ringa från. Ett stort räddningspådrag inleddes och flera helikoptrar skickades ut. Under tiden gick kamraten ned till sadeln där de hade lämnat packningen. Han satte på sig en röd jacka för att synas och tog fram en lampa.

Klockan 16.58, en timme efter olyckan, nådde en ambulanshelikopter fram, plockade upp kamraten och flög honom till en helikopterbas i Kvikkjokk. Lite senare anlände en polishelikopter till Bálgattjåhkkå. Vädret hade då blivit sämre, men polisen fick syn på 42-åringen, som låg intrasslad i repet och delvis översnöad i glaciärsprickan.

Därefter kom två helikoptrar med alpina fjällräddare. Det gick inte att landa någonstans så helikoptrarna fick gå ned på sadeln, trycka medarna mot berget och släppa av räddningsstyrkan med rotorerna igång.

Väl nere på marken tog sig fjällräddarna ned till 42-åringen och konstaterade att han var avliden. De bärgade kroppen ur sprickan och bar den på bår tillbaka upp på bergskammen.

Det blå repsnöret var avslitet sedan gammalt, innan firningen påbörjades, och hade ingen inverkan på olycksförloppet. Foto: Polisen Umeå

Spetsen saknas på pitongen

Polisen undersökte all utrustning som 42-åringen använde och tog hjälp av en bergsguide som även arbetar som alpin fjällräddare. Svenska Klätterförbundet har i efterhand tagit del av polisens tekniska undersökning.

Pitongen som satt i berget är kraftigt rostangripen. Spetsen verkar saknas, vilket kan betyda att den bröts av vid olyckan. Den kan också ha ryckts ut i stället för att ha knäckts. Spetsen kan ha varit avsågad från början, även om det kanske är mindre troligt. En del aidklättrare modifierar sina bultar på det sättet före användning.

Klart är dock att pitongen är väldigt rostig, hade suttit på berget länge och sannolikt hade mycket låg hållfasthet. Även slingorna som knutits i pitongen är gamla och anfrätta av vädrets makter.

I systemet finns även ett blått repsnöre som är avslitet. Men det såg ut så redan innan klättrarna skulle fira ned, det blå repsnöret var av och hängde fritt och dinglade.

42-åringen och hans kamrat kompletterade inte ankaret före firningen utan använde den befintliga konstruktionen som den var och firade således från en punkt – den rostiga pitongen. Grundregeln för ett ankare är att det ska bestå av minst två bombsäkra punkter som är oberoende av varandra.