Flera markfallsolyckor hittills i sommar

Bilden är från en tidigare olycka i Bohuslän. Foto: Audun Egeland Sanda

Tre klättrare har skadats och förts till sjukhus under juni och juli efter markfall i Bohuslän och Stockholm.

Det är Svenska Klätterförbundets säkerhetskommitté som har fått uppgifterna om olyckorna och även samlat in mer information.

Ingen av de drabbade klättrarna ska ha fått svåra eller livshotande skador, vilket är närmast ett under.

Den senaste olyckan inträffade vid 16-tiden i går, tisdagen den 13 juli, på Skälefjäll i Bohuslän. En kvinnlig klättrare från Schweiz föll till marken från standplatsen på leden Stålfål (6-), ett fall på ca 15 meter. Kvinnan fördes till sjukhus med ambulanshelikopter.

Olyckan verkar ha orsakats av ett missförstånd mellan klättraren och den som säkrade. Vid standplatsen finns ett permanent ankare bestående av slingor runt ett träd. Klättraren kopplade in repet i ankaret och förväntade sig att bli nedsänkt, men den som säkrade hade lagt av, enligt säkerhetskommitténs uppgifter.

En liknande olycka inträffade den 28 april vid Örnberget i södra Stockholm.

Måndagen den 5 juli gjorde en man från Norge ett markfall på Broberg, också i Bohuslän. Klättraren föll 10 meter, skadades och blev senare omhändertagen av ambulans och helikopter. Mannen ledde sprickan Lasserisset (7+) och säkringar ska ha lossnat vid fallet.

Söndagen den 13 juni föll en klättrare till marken på Hallstaberget i Salems kommun söder om Stockholm. Mannen ledde tradleden Direttissiman (4) och i samband med fallet lossnade flera säkringar.

Ambulans och räddningstjänst evakuerade mannen som sedan fördes till sjukhus med helikopter.

– Vi kan konstatera att det sammanlagt rör sig om två nedsänknings- eller omkopplingsolyckor respektive två olyckor då säkringar lossnar vid förstemansfall. Det är också de allra vanligaste olyckskategorierna, säger Robin Dahlberg i säkerhetskommittén.

Vid nedsänkningsolyckor då försteman har kopplat in repet i ankaret är risken för allvarliga skador eller dödsfall mycket stor på grund av fallhöjden.

Säkerhetskommittén har tidigare varnat för riskerna, till exempel i artikeln Säkring oklart! som publicerades i tidningen Bergsport 2014.

På långa leder då det är svårt att höra varandra och i situationer där det inte är givet att försteman ska firas ned av den som säkrar är det lätt att det uppstår missförstånd.

– Det gäller till exempel på tradleder med permanenta ankare. Det finns en psykologisk föreställning, en slags outtalad praxis, på naturligt säkrade leder att försteman ska klättra till toppen och antingen säkra andreman uppifrån eller fira ned sig själv. Men om det finns ett permanent ankare så förändras förutsättningarna och då bör man vara särskilt uppmärksam. Risken för kommunikationsmissar blir mycket större, säger Robin Dahlberg.

Har du uppgifter om en klätterincident som har skett inomhus eller utomhus? Rapportera gärna händelsen till säkerhetskommittén via denna sida.