Nya klätterhallar en utmaning för klubbarna (del 3)

Klätterhallen Lofoten i Umeå öppnade 2018. Foto: Johnny Vedberg, IKSU bildarkiv


Många klätterklubbar i Sverige har öppnat nya hallar. Intresset utifrån är stort. Det är långa köer till barngrupperna och många vuxna vill testa klättring. Klarar klubbarna av att hantera anstormningen?
Texten är del 3 av 4 i en artikelserie om nya klätterhallar
I den tredje delen av artikelserien tar vi ett titt på ett par hallar som är klubbägda, men som drivs på ett företagsliknande sätt.
Idrottsklubben Studenterna i Umeå (IKSU) bildades 1959 och är en av de största idrottsföreningarna i Sverige. Den driver flera anläggningar, bland annat IKSU Sport som är en enorm idrottshall med gym, squash, innebandy, simbassäng, restaurang med mera. Inrymt i IKSU Sport ligger klätterhallen Lofoten, vilken öppnade 2018.
Även om IKSU är en förening så drivs klätterhallen i princip som en kommersiell hall. Det finns fyra heltidsanställda som har olika ansvarsområden, fyra deltidsanställda ledbyggare och 25 instruktörer som får timarvode.
IKSU har bildat ett företag som heter IKSU Hälsa AB och det är egentligen aktiebolaget som på papperet hyr lokalen av fastighetsägaren. Det är även aktiebolaget som skickar ut fakturor till företagskunder. Den här lösningen har IKSU valt för att enklare kunna göra affärer med andra företag, bland annat blir momsen avdragsgill för företagskunderna.
Det jag tycker om med IKSU är mångfalden. Det finns så mycket kompetens i huset och mycket resurser att ta del av, man behöver inte göra allt själv. Vi har till och med dietister och sjukgymnaster här, säger Magnus Eriksson Brändström, som är en av de heltidsanställda.

Lofoten i Umeå. Foto: Johnny Vedberg, IKSU bildarkiv


Personalen behöver inte sköta gruppbokningar. IKSU har en central avdelning som tar emot alla beställningar från skolor och företag. Klätterhallen behöver bara tillsätta en instruktör.
Men eftersom IKSU i grunden är en förening så finns också en vilja att hela tiden utvecklas, inte bara stanna upp och tjäna pengar. Man kan få gehör för de små sakerna som kanske inte ger så mycket pengar, men som gör mycket för medlemmarna. Det är en rolig verksamhet och hade inte varit lika kul om det varit renodlat kommersiellt.

”Folk hade jobbat ihjäl sig”

Organisationsmässigt är IKSU indelat i olika sektioner. En av dem är IKSU Klättring som också är medlem av Svenska Klätterförbundet. IKSU Klättring ordnar tävlingar och events och får då hyra hallen till ett lågt pris.
Den gamla klätterväggen låg i innebandyhallen i samma byggnad. På den tiden var det IKSU Klättring som skötte driften och fick alla intäkter för kurserna. Medlemmar som hjälpte till fick timarvode av klubben.
Det hade varit ohållbart att ha ett sådant upplägg med den skalan vi har i dag. Vi är så mycket större och det är fler aktiva klättrare nu. Hallen har i genomsnitt över 3.000 besök i veckan. Det hade inte fungerat på ideell basis, folk hade jobbat ihjäl sig. Jag tror att utvecklingen gynnar klättringen i stort, säger Magnus.
En annan fördel är att man i dag måste vara mycket striktare med följa formella krav på arbetsmiljö, säkerhet och försäkringar.
En nackdel är att klättersektionen har väldigt lite att säga till om när det gäller driften. Exempelvis finns det många medlemmar som vill bygga leder och problem, men vi har ingen möjlighet att släppa in dem. Dels vill vi hålla en jämn standard i hallen eftersom vi säljer en produkt, dels måste vi följa de lagar och regler som gäller. Vi kan tyvärr inte anställa alla som vill testa att bygga.

Anställd personal sköter driften

En klubb som också driver en klätterhall på storskaligt sätt är Dansk Bjerg- og Klatreklub (DBKK), som i september 2013 öppnade Blocs & Walls på Refshaleön, ett gammalt varvsområde i Köpenhamn.

Foto: Andreas Andersson


Klubben hyr lokalen av ett fastighetsbolag fram till och med 2027, sedan måste kontraktet förnyas. Bygget av hallen finansierades dels med klubbens egna pengar, dels genom ett bidrag från kommunen.
Hallen är stor till ytan och får över 100.000 besökare varje år. Blocs & Walls har en egen hemsida på danska och engelska.
Vi har fast anställd personal som sköter den dagliga driften av hallen. De ansvarar för ledbygge, gruppträningar, café och reception, att hålla events, bokföring och personaladministration. Så förutom städningen av hallen sköter vi alla uppgifter ”in-house”, berättar Camilla Reinbothe, chef för Blocs & Walls.
– Klubbens styrelse, som arbetar ideellt, beslutar om den övergripande strategin.
Precis som en kommersiell hall är Blocs & Walls öppen för alla och det finns prova på-klättring och kurser. Man kan köpa engångsbesök eller klippkort. Man kan också köpa ett medlemskap i DBKK på antingen en månad eller ett år, då har man fri entré till hallen under öppettiderna.

Blocs & Walls har även en bouldervägg utomhus. Foto: Andreas Andersson


Hallen är öppen alla dagar i veckan, från förmiddagen till kvällen.
Driften finansieras genom medlemsintäkter och genom kommersiella aktiviteter. Vi får alltså inga bidrag till driften, berättar Camilla.


Del 4: Nya klätterhallar – en utmaning för klubbarna