Nya rekommendationer för autobelay ska öka säkerheten

Svenska Klätterförbundet och Klätteranläggningarnas Branschorganisation (KABO) går nu ut med gemensamma säkerhetsrekommendationer för autobelay.

– De här relativt enkla tipsen kan rädda liv. Vi hoppas att alla som har en klättervägg med autobelay tar till sig rekommendationerna, säger Andreas Andersson på förbundskansliet.

Under de senaste två åren har flera olyckor och tillbud med autobelay inträffat i Sverige. Vid ett markfall fick en klättrare mycket svåra skador. Vid ett annat markfall skadades ett barn.

I samtliga fall hade personerna glömt att koppla in sig och börjat klättra osäkrade.

– Det är huvudorsaken till olyckor med autobelay. Och vi vet att det inträffar när klätterhindren är för små eller om det sitter grepp runtom hindren. Rekommendationerna tar sikte på just detta. Det bör vara omöjligt att ta sig upp på väggen utan att vara inkopplad, säger Andreas Andersson.

Rekommendationerna har skrivits av Robin Dahlberg för KABO:s räkning och Svenska Klätterförbundet har sedan anslutit sig till dem.

– Fenomenet att glömma koppla in sig saknar motstycke inom all övrig klättring, men det finns en rad bidragande orsaker som visar hur sårbara vi klättrare är för risken. Jag tänker på stressorer och distraktioner, säger Robin, som även sitter i klätterförbundets säkerhetskommitté.

Vittnesmål från de som själva varit inblandade i autobelayincidenter visar på ett mönster:

”Jag var sen och skulle bara värma upp lite snabbt”
”En större barngrupp var på väg in i klätterhallen och jag tänkte att jag skulle hinna köra autobelay innan den blev upptagen”
”Jag hade musik i mina hörlurar och var därför mentalt någon annanstans”
”Jag övade ledklättring genom att koppla in ett ledrep på leden vid sidan om. Klättrade hela vägen upp och insåg att jag inte var inkopplad i autobelayen och klättrade då ner till marken igen, oskadd.”
”Var disträ, stressad och behövde åka hem, men ville köra en sista gång”

– Det krävs väldigt lite stressorer och distraktion för att en sådan enkel och livsviktig sak som en inkoppling i en karbin missas. Det går inte att nog betona hur viktigt det är att vara mentalt närvarande, säger Robin Dahlberg.

I samtliga fall hade sannolikt en kamratkontroll förhindrat händelsen, men det finns förstås ett praktiskt problem med kamratkontroll när vi klättrar ensamma. Däremot måste en egenkontroll göras inför klättringen – dock finns det svagheter med en sådan.

– För att koppla in ytterligare ett sinne och på så vis medvetandegöra klättraren om sin inkoppling så rekommenderar vi att klättraren innan klättring drar nedåt i slingan och släpper den. När autobelayen matar hem slingan och sträcker den så kommer klättraren känna ett litet drag i selen. Denna taktila respons tillsammans med det visuella, att jag ser att jag är inkopplad, aktiverar två sinnen. Det blir på så vis lättare att upptäcka en eventuell miss.

Efter alla incidenter som nämns ovan har de ansvariga för klätterhallarna bytt ut sina bristfälliga klätterhinder eller infört nya säkerhetsrutiner.

– Det farligaste en klätteranläggning eller klubb kan göra i dag är att inte ta den här risken på stort allvar. Att inte agera med rätt åtgärder, trots att fenomenet är välkänt, är problematiskt och visar att anläggningen brister i sin riskbedömning och därmed inte lever upp till de krav som ställs i produktsäkerhetslagen. Det kan komma att få allvarliga konsekvenser, inte minst för klättraren, men även för verksamheten och i förlängningen kanske hela Klättersverige, säger Robin.

Säkerhetsrekommendationer – Autobelay på klätteranläggningar

Senaste nytt: